Triumfens Bravad
Tiderna förändras. Visgenren håller medvetet på att strypas av skivindustrin och radioproducenter. Svensktoppslistan har blivit en försäljningsmotor för de stora skivbolagen och inte den institution som sniffar upp nya förmågor som den tidigare varit. Just därför var det år 2006 dags att presentera en CD där jag befäster mina tolkningar av den svenska visan och/eller "balladen" om man så vill. Det är nu dags för mig att försöka nå ut "live" i större utsträckning än tidigare. Därför har jag skapat denna CD tillsammans med skönsjungande Anna Lönnberg och många andra duktiga musiker. Mats MP Persson är huvudproducent och Janne Bark har producerat 6 av de 18 spåren. Cd:n bildar bas för ett framträdande som jag kommer att göra under våren 2007 och framöver under temat "Livets triumf". I Cd:n "Triumfens bravad" berättar jag i var och en av låtarna om en triumf som gör oss till en sämre eller bättre människa. Som alltid i min musik vill jag blanda den vildaste humor med djupt allvar. Jag är nämligen övertygad om att det är samspelet mellan humor och allvar, glädje och sorg som driver livet framåt.
- Regndroppar
- Vår Fader Dan
- Besvikelse
- Bortom ljus och mörker
- Uppståndelse
- Erker
- Hoppets ljusa strimma
- Tänd en stjärna
- Bakom gula stenar
- Min älskade kaktus
- Min sommarbild
- En bröllopsbön
- Urcur
- Our Gleam of Hope
- Light A Star
- Resurrection
- Our Father Dan
- A Wedding Prayer
Bonusspår
Hoppets ljusa strimma
Redan när jag var 7 år gammal stod jag öga mot öga med mobbing. Samtidigt mötte jag en kvinna som flytt Ungern under revolten 1956. Hon berättade för mig omständigheterna kring vilka hon lämnat sitt hemland och att det var andra gången i hennes liv som hon oförskyllt varit på väg att mobbas och slås ihjäl. Gången innan var när nazisterna ockuperade Ungern 1944. Då hade kvinnan blivit räddad av Raoul Wallenberg i sista stund innan hon skulle avrättas för att hon var judinna. Hennes berättelse grep mig så hårt att jag sedan dess försökt använda Raouls metoder för att bekämpa utanförskap och för att våga ställa upp för en kompis som är ansatt. Metoden är okomplicerad men effektiv: "Respekt, omtanke och mod".
Genom mitt livslånga intresse för historia har jag också eggats att följa sökandet kring Raoul Wallenberg efter det skändliga bortrövandet av honom den 17 januari 1945. År 2004 närmade sig 60-årsminnet av sovjetryssarnas bortrövande och jag ville göra min hyllning till Raoul Wallenberg. Både Mats MP Persson och Janne Bark tände på idén och sommaren 2004 spelade vi in de två sångerna. Till Cd:n följer ett häfte där jag berättar den fantastiska historien om Raouls hjältedåd. Cd:n ligger som grund för föreläsningar om Förintelsen, mobbing och hur vi med Raoul Wallenberg som modell kan bekämpa utanförskap. Föreläsningarna gör jag utan gage och ser dem som min "andra värnplikt" - denna gång mot mobbing och förföljelse.
- Hoppets ljusa strimma
- Låt mig aldrig tveka
- Our Gleam of Hope
- No Hesitation
Insikter
Jag skäms för att säga det. Men först år 1999, när jag var 49 år gammal hörde jag för första gången talas om gruppen Gyllene Tider. Detta delvis för att jag under åren 1985 till 1999 var helt försjunken i klassisk musik. De så kallade "Wiener-romantikerna" med Mozart och Beethoven var de musiker kring vilka min musikaliska värld snurrade. Ett stenkast från mitt hem utanför Halmstad låg Gyllene Tiders (och i viss mån Roxettes) klassiska "experimentstudio" med det spännande namnet "Tits & Ass". Jag råkade gå förbi den en dag då jag var ute med min hund och min trogne promotor och vän Jörgen Hagström uppmanade mig att banka på dörren till studion. Jag trampade in i studion för att fråga om "de hjälpte till att spela in låtar". Där satt Mats MP Persson och pillade med något. Han lyfte förvånad blicken och svarade på sitt typiskt kärvänliga vis: "Ja!" Liksom med Janne Bark, visade det sig att även MP och jag delade personkemi och vi blev mycket goda vänner. Jag öste in nya låtar till vår tankeverkstad och MP började producera så att fingrarna blödde. Under en gemensam motorcykelresa i Arizonas och Nevadas öken bestämde vi oss för att göra en CD tillsammans. MP var inspirerad av att närma sig visgenren och vem är inte inspirerad av att jobba med MP? Ödet kom att styra utvecklingen. Min lilla hund som fört mig till MP kom att besjungas i kärleksfulla ord och toner i låten "Till en liten hund". Sången gick rakt in på övre halvan på Svensktoppen och blev mycket älskad ute i stugorna. Direkt efter att ”Hunden” (som arbetsnamnet var) gjort sitt kom "Mötet" in på listan och på Sveriges Radio P4:s spelrotationslistor. Sången ligger mig varmt om hjärtat eftersom den beskriver ett känsloladdat möte med en av mina döttrar efter det hon sjuklig och märkt av malaria tagit sig ut ur Sydamerikas djungler för att förenas med sin far.
Till min stora glädje landade också sången "I afton dans" från Cd:n på Svensktoppen och bland radioproducenternas favoriter. Men underbart blev kort. Texten i låten är, trots titeln, inte riktigt vad en dansbandsälskare drömmer om. Sången åkte rakt in- och rakt ut- på listan. Detta efter att folk lyssnat på texten. Ändå vill jag påstå att låten är en "empirisk etnologisk studie" (erfarenhetsgrundad folklivsforskningsstudie) som jag gjorde med penna och block på en svensk dansbana en ljuv sommarkväll. Allt jag sjunger i låten om hände - inklusive det dråpliga slutet.
- Låt mig aldrig tveka
- Kurvan
- Snickarkärlek
- Mötet
- Älvorna valsar
- Du vet var jag finns
- Till en liten hund
- Vårljus
- Blyfri 92
- Längtan
- En sommargäst
- I afton dans
- Frontpassage
Berättelser
Det som gjorde att Dan Ekbäck fick upp ögonen för mitt sätt att skriva texter, var när jag presenterade halvfärdigt material till den kommande Cd:n "Berättelser". Han uppmuntrade mig att försöka lägga om min profil och närma mig visgenren. Det var inte svårt att övertala mig eftersom jag själv älskat den genren i hela mitt liv. En annan person som vid det här tillfället hört min musik och fattat tycke för den var Janne Bark, Ulf Lundells trogne följeslagare och stjärngitarrist. Janne och jag blev efterhand goda vänner eftersom vi inte bara delar intresset för musik utan även personkemi. Janne lovade att hjälpa mig att spela in en CD med hög kvalitét där jag närmade mig visgenren, dock med "tidstypiska" inslag av rock och country. Sedan presenterade han mig för Fredrik Larnemo som skapat en fantastisk studio i Varberg. Tillsammans började vi tre ett årslångt projekt med att spela in sångerna. Även denna gång gjordes allt live. Janne och jag inspirerade till och med Ulf Lundell att i samma anda, och i samma studio, och i samma veva spela in sin CD ”Slugger”. Många av visorna i "Berättelser" har anknytning till den svenska historien som intresserar och engagerar mig mycket. Under inspelningarna sade Janne en dag: "Ben, Du får nog förklara låtarna ganska ingående i CD-mappen". Mappen kom att bli på 240 sidor.
För att Cd:n skulle få riktig briljans mixades och mastrades den i Nashville av Scott Bagget. I Nashville lade vi också till några klassisk akustiska instrument såsom cello och violin. I Nashville finner man nämligen inte bara de bästa countrymusiker.
Av alla mina Cd:s är denna den jag är mest stolt över. Ingen CD har jag heller arbetat så hårt med. För många som är intresserade av historia och naturskildringar är Cd;n mycket uppskattad. Bert Karlsson, som på den tiden var min distributör, var dock förfärad över att jag blivit så "seriös" efter succén med ”The Man I Am”. Bland annat därför fick inte Cd:n den kraftfulla marknadsföring som den borde ha fått. Ändå håller den på att bli min mest sålda CD eftersom den säljs i samband med att jag föreläser om svensk 1600-talshistoria i olika sammanhang. Två av låtarna ("När regnet slutat falla" och "Villkorslös kärlek") hamnade på Svensktoppen under en tid då denna var mycket präglad av visgenren. Mina medtävlare på listan just då var bland andra Cajsa-Stina Åkerström och Totta Näslund.
- Villkorslös kärlek
- Höstmålning
- Herr Johansson of Jamestown
- Kung Karl XI
- När regnet slutat falla
- Drottning Ulrika Eleonora
- Halländsk försommar
- Sommarfest
- Ett krig är snart begynt
- Vinterväg
- I konvoj
The man I am / Den man jag är
Under en av mina återkommande resor till min familj i USA träffade jag den svenske skivdirektören Dan Ekbäck. Dan är mycket tongivande i "Music City USA", d.v.s. i Nashville. Dan uttryckte sin uppskattning över mitt sätt att skriva texter. Med fast, men ändå varlig hand, styrde och ställde han sedan så att jag kunde resa ner till Nashville i samband med en turné jag gjorde i USA sommaren 1999. En mulen oktoberdag stod jag fullproppad med nyskrivna låtar utanför den legendariska "The Battery Studio" i Nashville. Dan hälsade mig välkommen och presenterade bandet. Detta bestod av Dire Straits bassist, Stevie Ray Vaughans pianist, Dolly Partons violinist, Johnny Cashs steelgitarrist och Mark Knopflers trummis (se vidare inläggsmappen!) Al Anderson från gruppen NRBQ och som skrivit fyra av låtarna flög in från ostkusten för att vara med på inspelningarna som gitarrist. Vid rattarna satt den legendariske producenten Scott Bagget. Han skulle senare komma att producera flera av Gill Johnssons succéplattor vilka "nystartade" hennes karriär under början av 2000-talet. Det var en sann glädje att arbeta med dessa proffs. Cd:n spelades in under endast 8 timmar (inklusive lunch). Alla låtar Du hör är live och vi gjorde endast en omtagning - och då körde vi om hela låten (Trucker Bob) för säkerhets skull. Dock föregicks varje låt av en lång genomgång av producenten samt gemensam diskussion mellan oss musiker om hur vi skulle lägga upp sången. När Du lyssnar på denna CD hoppas jag att Du tänker på att den är inspelad i sann Nashville-anda. Allt är äkta, äkta äkta!
Dan Ekbäck instruerade mig att resa hem till Sverige och översätta alla låtarna till svenska så att materialet kunde spelas på Sveriges Radio P4. På den tiden var nämligen vår största radiostation mån om att värna det svenska språket. Naturligtvis lydde jag denne kunnige man och genast hamnade sången "Eva" på Svensktoppen efter releasen av Cd:n. Låten ligger mig varmt om hjärtat eftersom den är en hyllning till min mamma för hur hon lyckades komma tillbaka till livet efter det pappa dött alldeles för tidigt och plötsligt. Jag minns att ”Eva” gick rakt in på fjärde plats på Svensktoppslistan. Musikbranschen stod överraskad inför denna anonyme sing-songwriter med countryvibrato i rösten. "Eva" låg på Svensktoppen en hel sommar och när den lämnade listan kom sången "Polare" in och låg där i drygt ett halvår. Detta var på den tiden röstningsförfarandet på Svensktoppen var konstruerat så att allmänheten kunde rösta. Därmed var det mycket ovanligt att en låt låg på listan längre än någon månad till skillnad från i dag då den kan ligga där i flera år.
- Den man jag är
- Trucker Bob
- Människans sanna vän
- Jag tänker alldeles för högt
- Polare
- Ensamma själars stad
- Eva
- En rättvänd bumerang
- Du finner sista strålen
- Invandraren
- The man I am
- Trucker Bob
- Man's true friend
- Thinking Out Loud
- Buddies
- One heart town
- Julie
- A smile is a frown
- You never make me blue
- The immigrant
Country lover
Detta är min enda cover-CD. Samtidigt är det den första CD jag spelade in. Med låtarna förklarar jag min kärlek till den klassiska countrymusiken och i mappen berättar jag ingående om varje sång, vem som skrev den och under vilka omständigheter den kom till. Det excellenta countrybandet "River Band" från Halmstad kompar. Bandet gick tyvärr i graven år 2000. Hela den svenska countryvärlden går numera omkring och håller tummarna för att bandet skall återuppstå.
CD:n mottogs väl i countrykretsar och bland annat belönades den vid Scandinavian Country Music Awards år 1999.
- Country lover
- Cowboy logic
- Mule skinner...
- Peach picking...
- Detroit city
- May you never
- Jambalaya
- Cold cold heart
- Swinging doors
- Okie from
- Today I started
- Jersey girl
- The wreck on...